Nu blev det ett sånt där långt uppehåll igen. Jag funderade över om det är på grund av att jag inte gjort något, eller om det är för att jag faktiskt gjort saker. Jag tror på det senare.
Daniel har nu varit riktigt långt norrut. Han följde med mig, mamma och Sebban till Gällivare och Sammakko på påsklovet. Det var jättemysigt att ha honom med. Jag och Sebban har aldrig tagit med någon upp tidigare så han blev den första.
Där uppe var det vinter. Halvmeter snö ungefär. Vi ungar var på Dundret tre dagar och åkte - mamma och mormor for ut till stugan en dag tidigare än vi - och jag testade snowboard. Livrädd var jag! Men det gick faktiskt någorlunda bra. Ramlade inte alls så mycket som jag trodde jag skulle göra. Jag åkte hela första dagen och försökte lära mig att svänga, och jag började nästan förstå i slutet av dagen.
Andra dagen tänkte jag också åka bräda men det blev bara två åk. Jag ville inte åka ensam och jag ville gärna åka lite på stordundret också så jag for och hyrde skidor och sen tog jag och mamma några riktiga åk. Tyvärr blåste det galet mycket på toppen. Att en freaky lift fintade både mig och mamma för att sen smälla rakt på mitt finger så jag inte kunde böja det gjorde inte saken bättre.
Tredje dagen var svintråkig. Det snöade och blåste och man såg inte ens toppen av Dundret på grund av dimma. Backarna var opistade, eller igensnöade, och det var inte alls kul för mig att åka. Att åka i uppkörd nysnö med skidor är inte underbart så jag lämnade tillbaka skidor o de och bad Daniel att köra hem mig. Han och Sebban stannade kvar på Dundret och hoppade i parken så dom hade ju kul i alla fall.
Efter tre dagar på Dundret packade vi ihop allt och for till stugan i Sammakko. Sammakko är ett sånt där ställe där alla vet allt om varandra och alla hälsar. Det finns inge rinnande vatten i stugorna eftersom de är byggda som sommarstugor. Jag tror Emil är en av de få som faktiskt har vatten och som bor där året om.
När man är i stugan är det pimpla fisk som gäller. Vi hade ingen skoter i år, men det hade Bengt-Ola och han var så snäll och körde oss fram och tillbaka.
Första dagen på älven så fick vi fisk alla tre. Daniel var först med en liten, men den släppte han tillbaka, sen fick Sebban en fin och stor harr och till sist fick jag också en harr. Woho! Precis innan vi skulle fara hem fick Daniel napp igen och det var en stor rackare. Det bara visslade om spöet. Tyvärr var rackarn lite för tursam och kom loss precis innan Daniel fick upp den i hålet. Det var synd men sånt händer.
När vi åkte ner på älven dagen efter var det faktiskt riktigt fint väder. Solen lyste och det utnyttjade man självklart. Sparkade upp en liten grop bredvid mitt hål, la mig på ett liggunderlag, tog av mig jackan och bara njöt.
Det blev ingen fisk, men Daniel och Sebban hade kul i alla fall. De byggde ett hopp och tolkade med bräda efter skoter, som Bengt-Ola självklart körde. Ja dom hade kul dom.
Nu har vi varit hemma en vecka och redan längtar vi efter något nytt. Vi har kollat runt lite på lägenheter och jag lämnade intresseanmälan på två stycken tidigare idag. Det hade varit underbart att få flytta. Det roligaste är att Daniel är lika sugen som jag på att flytta och att han vill flytta med mig. Han säger alltid sånt. "När ska
vi flytta?" "Tänk när
vi har flyttat.." osv.
Tänk vilken tur jag har som har någon som verkligen älskar mig, och som vill dela sitt liv med mig lika mycket som jag vill dela mitt med honom. Tack babe för att du finns! <3
Spin me around again,and rub my eyes.This can't be happening.
