Men ibland blir det kanske för mycket tänkande. Jag kan som aldrig riktigt släppa något och bara vara lycklig utan jag måste alltid analysera det som händer.
Igår när vi skulle sova låg jag och stirrade upp i taket och försökte komma på vad det var jag hade gjort för att förtjäna att vara så lycklig. Varför han hade valt mig.
Till svar fick jag att jag skulle sluta tänka så mycket och i stället bara låta det vara.
När vi sen skulle försöka sova igen fastnade jag ännu en gång att stirra i taket. Daniel frågade vad det var den gången och jag svarade att jag är rädd. Rädd för att han fått mig att känna så mycket så fort och rädd att det ska sluta som det alltid gör. Att jag känner mer än han gör och det går åt skogen.
Men han lugnade mig och sa "vår resa tillsammans har bara börjat".
Har jag världens bästa pojkvän kanske? Han gör mig så otroligt lycklig. Han får mig att skratta igen och bäst av allt är att han älskar mig för den jag är (förutom rökningen kanske då).
Jag tror faktiskt att det här kan bli något riktigt fint. Jag har vuxit och kan skilja bättre på t.ex. vana, behov och önskan.
Jag behöver inte ha honom med mig hela tiden, jag klarar mig ensam det vet jag, men jag vill inte heller vara utan honom. Jag tror det är en nyttig inställning till ett nytt förhållande.
Solen lyser på mig nu!
Morgon mys
10 år sedan
2 kommentarer:
Ja det vore ju skönt, jag jobbar ju varenda dag till sex nu i två veckor dessvärre -.- jag har inte lust med det heller :P sen på fredag ska vi bada tunna, du får komma om du har tid och vill o lust! Puss
Jag har hyrt :P Ja gör det =)
Jo jag har praktik i två veckor tvärr :P så behöver du klippning kan du ju höra av dig så kan du komma :P
Skicka en kommentar